darkladyundercover

Jag är rädd för din närhet
All din värme som kunde nästla sig in
För att sedan, lika smidigt som en taggtråd, riva sig ut
Lämna blödande spår i min kropp
Och min själ lite mera krossad

Jag är rädd
Varenda gång du ringer
Att det är ett skämt

Så vad har jag att räkna med?
I slutändan är det bara jag
Men jag är plågad och bruten
Och jag orkar inte vara ensam

Så jag kastar mig huvudlöst ut i mörkret
Handfallen med förbundna ögon
Och ingen kan garantera att det kommer att bli bra
Och ingen kan läsa någon annans tankar

Och jag önskar bara att någon kunde nå mitt djupaste jag
Se mig
Och jag vill vara öppen
Men jag är ganska känslig

Jag kan klara mig själv
Men jag vill också vara lycklig
Jag vill också skratta sorglöst
Jag vill också vara trygg.